Läsförståelsemomentet

Både genomförandet och bedömningen av testet behöver vara likvärdiga för alla användare. Testmomentet behöver därför vara lätt att lära sig och lätt att administrera korrekt. I följande avsnitt beskrivs hur interaktion med eleverna under testet går till samt hur svaren bedöms. 

För att komma så nära förståelsen av själva texten som möjligt, ställs frågorna muntligt, så att eleven inte behöver läsa mer efter själva texten. Det gör att vi kommer åt läsförståelsen på texten, inte på frågan. Särskild vikt har också lagts vid att frågorna ska vara lätta att förstå, aldrig svårare än själva texten, så att svaren verkligen speglar vad barnet förstod och minns från texten.

Att genomföra läsförståelsedelen

Innan du ställer frågorna efter att eleven har läst färdigt säger du alltid: Nu kommer frågorna. De handlar om vad det stod i texten. 

Frågorna ska ställas i neutral ton, som en del av ett samtal om texten eleven just läst.

Under hela frågesessionen har eleven möjlighet att svara på alla frågor - även tidigare och kommande frågor. 

Bekräfta elevens svar

Du ska inte bekräfta om eleven svarat rätt på enskilda frågor under pågående frågesession. Eftersom det handlar om ett samtal och eleven kan söka bekräftelse, till exempel med blicken, efter varje fråga, är det bra att gå vidare till nästa så fort eleven svarat.

Ett bra sätt att undvika att säga Bra”och liknande är att säga Ok i neutral ton. Det upplevs som bekräftelse på att eleven svarat men inte på själva svarets giltighet.

Svar på tidigare ställda och kommande frågor

Om eleven berättar mer om innehållet än det som utgör svar på den aktuella frågan, och därmed anger svar på senare frågor, ställs dessa ändå, med ett efterföljande: Men det har du ju redan svarat på.

Detta är mycket viktigt eftersom eleven annars kan bli osäker på svaret eftersom du frågar om något denne redan sagt. Då kan de lätt tro att de antingen svarat fel eller inte vet svaret. I ett samtal frågar man inte naturligt efter någonting man just sagt.

Elever tror också att något av svaren är fel om samma sak utgör svar på flera frågor.

Om eleven rättar sig själv i efterhand gällande någon fråga oavsett när under sessionen anses den frågan vara korrekt besvarad. Då ändras svaret på den frågan till Rätt svar.

Eleven svarar inte

Om eleven inte svarar alls, utan bara sitter tyst eller rycker på axlarna, går man vidare till nästa fråga. Även här fungerar Ok som ett sätt att bekräfta och gå vidare.

Upprepa frågor

Det går bra att upprepa tidigare frågor som eleven inte svarat på. Då säger du: Nu ställer jag den första/andra frågan igen. Sedan ställs frågan igen.

Undvik att fråga eleven om denne vill svara på frågan. Undvik också formuleringar som: Kommer du ihåg? Denna typ av formuleringar ger svar men inte på frågan du egentligen ställt och då kommer eleven sannolikt inte heller att svara på denna.

Svarar eleven inte trots att frågan upprepats avslutas frågesessionen.

Formulera om frågor

Undvik att formulera om frågan så långt det är möjligt. Kom samtidigt ihåg att meningen med frågorna är att få eleven att redogöra för textens innehåll och att frågorna ska vara begripliga.

Det är mycket viktigt att frågorna inte är svårare att förstå än texten, för då blir de ett hinder för att mäta elevernas förståelse av själva texten. Därför kan omformulering av frågan behövas till exempel av dialektala skäl och liknande, eller om eleven inte förstår vad du frågar om. Samtidigt får du aldrig formulera om frågan så att den blir ledande för att hjälpa eleven, till exempel genom att berätta annat innehåll i texten i anslutning till att frågan upprepas.

Undvik även här att lägga till Kommer du ihåg? och liknande. Sitter eleven bara tyst eller rycker på axlarna säger du Ok och går vidare till nästa fråga.